Kommunens krisberedskap

Krisberedskap handlar om samhällets förmåga att hantera oönskade händelser och kriser. Kommunen ska värna om människors liv och hälsa och se till att samhällets viktigaste funktioner fungerar även under en samhällsstörning.

I begreppet krisberedskap ingår planering inför större olyckor, naturkatastrofer och andra oförutsedda händelser samt den akuta och efterföljande hanteringen av dessa. Kommunens arbete med krisberedskap gäller det geografiska området Jönköpings kommun och följer den normala ansvarsfördelningen. Detta innebär att förvaltningar och kommunala bolag ska genomföra risk- och sårbarhetsanalyser och planera för att hantera oförutsedda händelser inom sitt ansvarsområde.

Begreppet krisberedskap kan delas upp i tre olika delar:

Åtgärder för att minska samhällets sårbarhet

Medborgarna har en grundberedskap för att hantera tillfälliga bortfall av ström, telefoni och vatten. Denna beredskap kan du läsa mer om på sidan "Din beredskap". Kommunen och övriga samhället kontrollerar regelbundet att samhällsviktig verksamhet kommer att fungera även vid kris och stora påfrestningar.

Förmåga att leda i kris

Ledning i krissituationer bygger på att verksamheter och medborgare tar ansvar för det de ansvarar för i ett normalläge. Kommunen har en organisation för ledning av kriser som övas regelbundet. Genom omvärldsbevakning ser vi till att om möjligt ligga steget före krisen.

Krisstöd

När någon råkat ut för olycksfall, akuta krissituationer eller andra allvarliga händelser/skeenden så är de som finns runt omkring den drabbade absolut viktigast. Det kan vara vänner, arbetskamrater och familj. I vissa situationer kan det krävas en samordning av krisstödsinsatser från samhället för att förebygga psykisk ohälsa. Då används kommunens så kallade Posom-organisation. Posom står för psykiskt och socialt omhändertagande. 

Det svenska krishanteringssystemet har tre grundprinciper